Är hemma igen nu. Tyskland, Nürnburg ring, Rock-am-Ring.
Det var sjukligt kallt. Köldskakningar blev återigen en del av livet. 80 000 pers är massor med folk och gör att band och artister är ungefär lika stora som pissmyror. Men jag såg dem alla! Tyskar är fruktansvärt dåliga på engelska.
Men kul har det varit! Trots att ena grannarna hade ett ljudligt flyglarm som de körde igång vid alla möjliga olämpliga tider på dygnet. Och, jag har dessutom lärt mig förstå en liten, liten del tyska. Stolt, javisst.
Tisdag: Avesedag. Tog tåget 12.13 mot Göteborg. Tåget blev en timme försenat, så vi kom precis i tid till bussen ut mot flygplatsen. Cirka halv 8 landade vi på Hahns flygplats. Åt bakad potatis med grönsaker och tillbringade natten ihopkrupna på golvet med väskorna.
Onsdag: Efter en natt av försök-till-sovning på flygplatsens hårda golv kunde vi klockan 10 ((då hade vi varit där i 14 timmar)) äntligen ta bussen till Koblenz där vi handlade festivalmat och dricka på Lidl. Sedan bar det av med festivalbussen ut till Nürnburg ring ((Formel-1 banan och omkringliggande plättar)). Väl där började en lång och plågsam vandring mot det campingområde där de som var där förra året bestämt att vi skulle vara. Det var tungt och svettigt och solen strålade medans man fick skavsår på axlarna och blåsor i händerna. Det tog nog oss mer än en timme att komma fram till det redan nästan överfulla campingplatsen. Efter några om och men och kissplatser så tryckte jag och J ner vårt tält mellan två andras. Platsen räckte inte riktigt till, men det fick duga.
Vi hade sällskap av en australiensare som hade övergett sin vinter för att få lite sommar i Europa. Han konstaterade snabbt att den tyska sommaren var kallare än hans vinter. Han visade den tjockaste tröjan han ägde, det var en tunn skjorta. Det var synd om honom, men rätt så kul. Haha.
Kvällen tillbringades med de tyska grannarna ((varav några kunde lite dålig engelska)), J drack massa öl, blev rolig och drack ur tratt där han fick mer över sig än i sig.
Torsdag: Mulet väder och kallt. Satt på campingen med grannarna ((tyskar, tyskar, australiensaren och tyskar)) och värmde oss vid brasorna. Köpte en varm och go Rock-am-Ring tröja.
Fredag: Festivalen börjar! Det var mulet och ganska kallt, men då och då tittade solen fram och värmde så underbart gött.
The Killers, Papa Roach, Wirtz, Placebo, Juliette Lewis, Enter Shikari, Shinedown, Exposed to Noise, Dragonforce, Hardcore Superstar.
När Papa Roach spelade fick jag ett ”moment”. Blev smått sentimental och lycklig och kände att ”det var det här jag kom för. Jag behöver inte se något mer, det var dessa jag ville se” även om jag tidigare funderat på att hoppa över dem. Närmare midnatt spelade The Killers. Helt fantastiskt. Får ni möjlighet att se dem så gör det! Så jäkla underbart bra show och musik och allt. När det hoppas och dansas och sjungs cirka 50 000 pers bort från scenen så är det bara så jäkla bra.
Lördag: Festivaldag 2. Var lite sjuk med feber och allt. Tidigt, tidigt på morgonen medan jag sov började det regna. När jag vaknade några timmar senare regnade det fortfarande. ”Bra att det regnar nu, för då slutar det tills konserterna börjar” sa vi. Det gjorde det inte. Utrustad med fem lager tröjor, regnjacka, tre lager strumpbyxor och kjol ((det torkar snabbt)) gick vi till området. Fem minuter senare tvingades jag att köpa ett par dödskalleprydda gummistövlar då den högra Converseskon lika gärna kunde varit en del av en sjö.
Långt om länge slutade det regna, men kallt var det fortfarande.
Trivium, Flogging Molly, Alexisonfire, Mando Diao, Sevendust, Volbeat.
MandoDiao var en stor besvikelse. Med tanke på deras starttid ((00.50)) kunde de ha lagt upp det bättre. Hela tiden försvann folk från platsen, men när de började spela en lugn låt försvann ännu fler. Där var fortfarande massor av folk, och alla tänkte ”det är bara en låt, sedan river de i med något annat”, för det var ju kallt som fan och alla var trötta. Låten dör ut, ännu ett av deras fruktansvärt långa och dryga mellanspel/inledningar, och sedan, sedan spelar de ännu en ballad… Ett gemensamt ((perfekt samkört)) ”neeej” far genom hela publiken ((hur coolt som helst)) och folk väller bort från platsen. MD dödade sin egen konsert. Jag och J stannade inte mycket längre till heller. Kallt och drygt och vi var trötta. Usch.
Söndag: Dagen började bra med halvmulen himmel. Jag, Sara och Erica gick och duchade. Härligt. Men precis innan konserterna så kom regnet. Som tur var hade jag ju mina gummistövlar, och eftersom min regnjacka hade läckt som ett såll och blött ner alla mina kläder dagen innan, fick jag låna J’s regn-poncho med Lisebergskaniner.
New Found Glory, Kilians, The Kooks, The Subways, Billy Talent, The All Americam Rejects.
Alla banden var helt okej. Kooks var härliga, NFG var roliga precis som AAR. När Billy Talent spelade ((de fick också hela publiken långt långt bak att hoppa och dansa)) inträffade ännu ett hela-publiken-säger-samma-sak-moment. Sångaren skulle spotta. Kamerorna råkade närfilma honom i detta ögonblick, och hela publiken kunde på storbilsskärmar se hur spottet hamnade på hans ärm. Ett äcklat ”eewww” drog som en våg genom publikhavet.
Måndag: Hemresa. Upp klockan sju för att packa ihop tält och alla saker. Åtta lämnade vi vår camping och gick till bussen. Denna gång tog det ”bara” en halvtimme innan vi var framme. Solen lyste och det var varmt. Buss till Koblenz och buss till flygplatsen. Flyg och sedan buss till Gbg-station för att ta tåget hem till Skåne.
Väl hemma var det uppackning och nu är klockan 23.15. Jobb imorgon och jag har inte sovit tillräckligt på en vecka.
Peace out.